Jaha det här va lite klurigare än dag 1!

Första kärleken, kärlek för mig är något väldigt stort och vackert, och även om jag tyckte om en pojke redan i dagklubben skulle jag inte säga att det var kärlek! Eller kanske de var det...



Men min första, stora kärlek var nog i högstadiet. Jag var kär i en pojke som nog tyckte om mig med, men jag ville inte bli ihop med killen eftersom jag viste att det inte skulle hålla för vi var så olika, och jag skulle bli så otroligt ledsen sen då de skulle bli slut mellan oss. I efterhand har jag ofta tänkt hur det skulle ha kunnat bli om jag endå skulle ha riskerat och blivit ihop med honom. Men de är såna saker som man aldrig får reda på, istället så blev han arg på mig eftersom han trodde att jag inte tyckte om honom och efter det har jag knappt talat med killen vilket är jätte synd tycker jag... Men ibland måste man tänka på sig själv också, vilket jag gjorde denna gång. Men joo jag har nog ångrat det ibland, men man måste bara följa hjärtat och det som känns rätt för stunden!



// Sandra <3